Då var det dags igen

Usch ja, då är man tillbaka i skolan igen efter ett underbart lov. Precis som alltid tycker jag att lovet kunde ha varit längre. Första skoldagen var ändå rätt okej, men jag var riktigt förvirrad. Jag blev lite rädd för mig själv. Tydligen ska jag till exempel idag ha suttit och nynnat på någon bröllopsmarsch utan ha märkt det själv. Jag satt med en kompis på rasten och helt plötsligt så frågade hon mig om jag var i bröllopstankar. Jag fattade inte alls varför hon frågade det, eftersom vi inte hade snackat om något som hade med det att göra. Då sa hon till mig att jag hade suttit och nynnat på en bröllopsmarsch och det hade jag verkligen inget minne av, trots att det bara skulle ha skett (om det nu hade skett :P) för någon sekund sedan. Senare under dagen när jag pratade med olika kompisar så upprepade de vissa ord och även då förstod jag inte vad de höll på med. Tydligen hade jag sagt fel när jag trodde att jag hade sagt rätt. De rättade mig medan jag trodde att de bara upprepade ett ord som jag hade sagt. Det här sistnämnda kan ju hända annars också, men just eftersom det hände mer än en gång så reagerade jag. Jag får försöka komma ihåg att koppla på hjärnan till imorron. Den är tydligen fortfarande inställd på lov. :P
Ikväll är det träning som gäller. Det är inte riktigt bra med laget. Det är ont om spelare och eftersom inte alla kommer blir vi ännu färre. Det är svårt att träna ordentligt när man inte ens är ett lag på träningarna, dvs sex personer. Jag vet inte vad det är som har hänt, men folk faller bort en efter en. SM är i stor fara. Jag kommer ihåg hur förbannad och besviken jag blev förra året när vi inte kvalificerade oss till U19 SM, vilket då också ledde till att vi inte hade möjlighet att spela GP detta året. Vi hade goda chanser att båda kvalificera oss och bli bra placerade i SM, men många i laget gav upp. Det var hemskt att se. Volleyboll är en lagsport och då kan man inte ge upp. Då måste man kämpa för sitt lag. Nu är den stora frågan om vi blir ett lag till U19 SM och Junior (U21) SM. Jag vill verkligen spela SM och GP, men jag tror tyvärr inte att alla spelare i laget vill det lika mycket som jag. Det är egentligen helt sjukt att man ens har skäl att tänka tanken att folk i laget bara ska ge upp och skita i hur det går. Tyvärr är det så det ser ut just nu tycker jag. Jag vill verkligen spela SM och GP!
Håll tummarna! ;)
See you later! ;)