Då var det dags igen

Förra försöket att ta upp bloggen igen gick ju inte så bra, men nu kommer ett nytt försök. Det har precis som förra gången hänt en del sedan sist. Jag hoppade av logopedutbildningen efter ett år och har sedan dess gjort en hel del annat som jag inte tänker ta upp nu.
Nu befinner jag mig i Kalmar och pluggar på programmet Journalistik och Medieproduktion. Vet fortfarande inte riktigt om jag har hamnat rätt, men jag får ge det lite tid. Media har funnits med lite i tankarna ända sedan det var dags att välja gymnasieutbildning. Det blev dock inte det då på grund av lathet att pendla. Sedan när det kom till vidare studier nappade jag inte riktigt heller på media, troligtvis för att det låg en bit iväg och på så sätt innebar en flytt till en annan stad. Just den här utbildningen har jag sökt tidigare och kommit in, men då tackat nej. Nu var det väl dags helt enkelt.

Jag har hittills tagit mig igenom en kurs. Första kursen var inte speciellt kul, journalistikens grunder. Jag tror att jag har ganska klart för mig att jag inte vill jobba som nyhetsjournalist, vilket större delen av första kursen handlade om. Medieproduktion är det som intresserar mig och detta programmet erbjuder det också, även om huvudfokus ligger på journalistik. Det ger sig väl med tiden om detta då är rätt program för mig. Valde mellan detta och ett program i Umeå, Digital medieproduktion. Den här utbildningen i Kalmar kändes dock bredare och magkänslan röstade på Kalmar. Annars har jag Pontus i Umeå då han har börjat plugga på Tränarprogrammet där uppe.  

Nu är jag då inne på kurs nummer två, Bild och form, vilken passar mig mycket bättre. Första veckan är nu avklarad och vi har fått lära oss hantera systemkameran. Jag har fotat lite tidigare, men inte så mycket med systemkamera och definitivt inte med manuella inställningar. Jag har inte heller haft så mycket tanke med mina bilder, vilket också har varit en del av utbildningen denna veckan. Det har varit en kul vecka.

Ikväll sitter jag framför TVn och tittar på Idol. Hejar lite extra på Martin. Han har en fantastisk röst, men sen gillar jag också när det är lite underdog. Många av de här tävlingsprogrammen lyfter tidigt fram en story om personer och man ska känna medlidande och sympatirösta. Det gillar jag inte. Det får gärna framkomma efter hand eller i efterhand, men inte som första presentation. Martin har dock inte presenterats med någon snyfthistoria, men det har hintats lite att han kanske inte haft det helt lätt alltid. Jag är nyfiken, men så här långt nöjd med att inte veta mer än att han har en fantastisk röst och en skön personlighet.

Trevlig helg! :)